Titel: Frankenstein Författare: Mary Shelley Tryck år: Orginal, 1817 Skräckklassikern Frankenstein av Mary Shelley börjar med ett brev till mrs Saville som bor i England från hennes bror Robert som befinner sig i S:t Petersburg och är just på väg att sätta en expedetion till Antarktisk till verket. Tidpunkten är dock sen höst och Robert inser att det är alldeles för farligt vid denna årstid att ge sig ut på sådana resor och därför så får han lov att vänta tills sommaren börjar tina upp det frusna antarktisk något. Den femte augusti påbörjar Robert det fjärde brevet och där berättar han om en mycket underlig händelse. Skeppet hade observerat "en varelse, skapt som en människa, men tydligen med gigantisk kroppsbyggnad" som satt i en släde dragen av hundar. Denna syn förvånade Robert och hans besättningsmän eftersom man beräknar att man befinner sig många hundra kilometer från land. Nästa mrogon så ser man ett isflak och på det finns en släde med en människa i. Han är mycket svårt medtagen av köld och hunger och han ligger flera dagar så svag att han inte ens kan tala. Han återhämtar sig dock och den 19 augusti börjar han att berätta sitt livs berättelse för Robert. Berättelsen om Frankenstein. Berättelsen handlar om Victor Frankenstein som visserligen föds i Neapel men som växer upp i dom vackra trakterna kring Genéve där hans familj som härstammade från en välansedd familj slår sig ned. Victor får så småning om också två syskon, Elisabeth, som är adopterad, och William som föds sju år efter Victor. Han växer upp lycklig och är mycket intelligent, specielt intresserad av Naturvetenskap och p.g.a av detta intresse så beslutar han föräldrar att han skall skrivas in vid universitetet vid Ingolstadt där han kan få mycket bättre utbildning än i Genéve. P.g.a av att hans moder avlider skjuts resan dock upp men till slut så ger han sig dock av till Ingolstadt för att insupa mer kunskap i hans intelligenta hjärna. Denna resa skall dock komma att bli hans livs största misstag............. Under tiden i Ingolstadt börjar han allt mer att intressera sig för naturvetenskap med kemi som huvudämne och han blir så uppslukad av allt detta att detta är det enda han ägnar sig åt under en lång tid. P.g.a av hans slit och intelligens börjar han dock känna att det inte finns så mycket mer att lära sig och han söker en verklig utmaning. Att skapa en människa med vetenskapens hjälp. Efter två år är han klar. "En dyster natt i november såg jag mina mödor nalkas sin fullbordan. Med ängslan, nästan stegrad till ångest, samlade jag livets instrument omkring mig, för att kunna ingjuta livsgnista i det livlösa ting som låg vid mina fötter. Klockan var redan ett på natten; regnet smattrade melankoliskt mot rutorna, och mitt mitt ljus hade nästan brunnit ner, när jag i den halvt slocknande lågansåg varelsens gula öga öppnas; den andades tungt, och en häftig kramp for genom dess lemmar." Den fruktansvärda syn som uppenbarar sig för honom när varelsen får liv gör honom så chockad av synen att han rusar ut hur huset där han bor och irrar runt på gatorna hela natten och när han senare nästa dag återvänder fylld av fasa så möts han av en oväntad syn. Varelsen är borta. Viktor återvänder till Genéve därför att hans yngre bror har blivit mördad, förmodligen strypt. Först misstänker man en viss Justine Moritz men Viktor har svårt att tro på detta. En dag när han är ute och vandrar får han dock syn på den värsta synen i hans liv. Varelsen som han skapade är tillbaka och med ens går det upp för den unge Frankenstein men mördaren är, det är varelsen som han skapade. Detta är dock bara början............. Boken berättar i jag-form men är dock ganska så förvirrande eftersom boken ibland skiftar berättare. Först är det ju Robert som skriver brev till sin syster. Sedan berättar Viktor om sitt liv under tiden på Roberts skepp och Robert avslutar också sedan berättelsen. Mitt i Viktors berättelse berättar dock Varelsen också om sitt liv och p.g.a av alla dessa olika berättare kan boken stundtals vara förvirrande. Förvirrande är också språket, främst i början av boken, där författaren använder långa och komplicerade ord som stundtals kan vara svåra att förstå eftersom dessa ord tillhör en förfluten tid. Meningarna är också ovanligt långa och i varje mening spinner författaren ut ytterligare trådar och förklaraingar och detta gör att man faktiskt ibland inte kommer ihåg, när man nått slutet av meningen, vad den från början ens handlade om. Boken är inte heller så spännande och i början är boken väldigt seg och överförklarande. Mot slutet ökar dock spänningen och intresantheten men eftersom boken i början är så pass tråkig så är detta ett stort minus. Det är också detta minus och det komplicerade språket som används som gör att betyget dras ned dramatiskt. Boken är alltså ingen bok för nybörjare och man måste vara mycket läsvan för att kunna läsa och förstå boken trots att boken mot slutet tar sig upp ur det svårbegripliga och sega träsket så blir betyget inget annat än medelmåttigt. Betyg Boken får 2/5 främst p.g.a av den i början sega och invecklade handlingen och det i början av boken svårbegripliga språket. Av:Kim Sjögren